Lufttäthetsprovning utförs för att kontrollera byggnaders täthetsfunktion. Såsom dagens ventilationssystem är utförda ska luft tas in i byggnaden via speciella uteluftintag eller tilluftdon och sugas ut via från luftdon. Resten av klimatskalet ska i princip vara tätt.

Lufttäthetsbrister kan inte bara leda till höga energikostnader utan även komfortproblem som kalla golv, besvärande drag eller fuktskador.

Vid nybyggnad görs provning mest fördelaktigt i ett tidigt skede före montering av övergolv, målning och dylikt. I samband med lufttäthetsprovningen utförs en luftläckagesökning för att lokalisera precis var konstruktionen är otät. Eventuella åtgärder blir då billigare och enklare att utföra eftersom inga ytskikt skadas eller förstörs.

Efter utförd provning upprättas en rapport där mätresultat och eventuella luftläckagepunkter redovisas på ett tydligt och överskådligt sätt.

I BBR 2006:12 ställs krav på energihushållning. Att möta kraven när man redan konstaterat att byggnaden har en hög energiförbrukning kan bli väldigt dyrt. Då är lufttähetsprovning en mycket bättre indikator; och dessutom betydligt billigare.