Catarina Jäderberg

Varför vill ni undersöka svenskarnas attityder till fjärrvärme och miljö? – För att branschen ska lära sig mer om hur målgrupperna tänker och resonerar kring fjärrvärmen och dess miljövärden jämfört med andra uppvärmningsalternativ. Historiskt sett har fjärrvärmebolagen vuxit fram som kommunala bolag som kanske inte har satsat så mycket på kommunikation. I dag märker vi att det finns många kunder i storstäder som inte vet hur fjärrvärmen produceras och vad den har för miljöegenskaper. Vi vill ta reda på mer om hur attityderna ser ut.

Vilka av fjärrvärmens miljöegenskaper vill branschen bli bättre på att kommunicera?
– Fjärrvärmen är till exempel den största förklaringen till att Sverige lever upp till målen i Kyotoavtalet. Det hänger ihop med att fjärrvärmeverken gått från att använda fossilt bränsle till att bränna avfall och använda biobränsle. En annan fördel med fjärrvärme är att det är en energiform som kan ta till vara spillvärme från industrier. Fjärrvärmeföretagen har successivt gjort förbättringar som gynnat miljön men många kunder känner inte till den här utvecklingen. Samtidigt ser fjärrvärmen olika ut i olika delar av Sverige, så varje energibolag måste fundera kring vad de vill kommunicera. Det här blir förmodligen enklare när vi får veta vad olika kundgrupper känner till och vill veta.

Väljer svenska kunder bort fjärrvärme i dag?
– De allra flesta kunder tycker att fjärrvärmen är en stabil och bekväm uppvärmningsform och funderar inte på att byta. Fjärrvärmens andel av uppvärmningen ökar faktiskt fortfarande. Men vi börjar se att det finns bostadsrättsföreningar som väljer bort fjärrvärmen eller funderar i de banorna. Då måste vi bli bättre på att presentera alla fakta så att vi får behålla dem som kunder. Vi ser också att försäljare av värmepumpar och pellets är ganska aggressiva i sin marknadsföring och det måste vi kunna möta. Fjärrvärmebolagen börjar få upp ögonen för det här och vill veta vad kunderna tycker och tänker.

I undersökningen intervjuas företrädare för bland annat fastighetsföretag, bostadsrättsföreningar, byggföretag och byggkonsulter. På vilket sätt är det intressant att undersöka deras attityder till fjärrvärme?
– Fastighetsföretagen är viktiga eftersom vi har svårt för att komma i direkt kontakt med deras kunder, till skillnad från småhusägare där det är lättare för fjärrvärmebolag som vill bygga ut fjärrvärmen att sprida information i ett område. I bostadsrättsföreningar finns det ofta ett stort intresse för energieffektivisering men eftersom många saknar fackkunskaper är de en viktig grupp att nå med relevant information.

Varför låter ni Grontmij göra undersökningen?
– Vi vet att Kerstin Sernhed är en duktig och bra projektledare eftersom hon har varit involverad i tidigare undersökningar kring fjärrvärme hos oss. Sedan tyckte vi att projektorganisationen som Grontmij presenterade har en intressant blandning av kompetenser inom energihushållning, beteendevetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, affärsutveckling och samhällsplanering som kan gynna projektet.

Kommunikationsprojektet Grönt är skönt pågår från och med september 2011 och ett år framåt. Undersökningen kommer att spridas bland fjärrvärmeföretag och andra som kan vara intresserade av resultaten.

Fakta: Fjärrvärme Fjärrvärme alstras i en central anläggning där det produceras hett vatten som värmer hela samhällen. Fjärrvärmen kan ta tillvara resurser som annars skulle gå förlorade – i produktionen används till exempel rester från skogen, träavfall och biobränsle. Systemet tar också vara på värme som uppstår vid elproduktion i kraftvärmeverk, vid avfallsförbränning och överskottsvärme från lokala industrier. Fjärrvärmen började byggas för att förbättra luften genom att förflytta förbränningen till en enda anläggning. När fjärrvärmeverken bytte ut fossila bränslen mot förnybar energi minskade utsläppen ytterligare. Källa: Svensk Fjärrvärme